Hur länge kommer min fungicid att verka? | GreenCast

Du är här

Share page with AddThis

Hur länge kommer min fungicid att verka?

Sjukdomar

Sjuklig myceltillväxt på bladets yta kontrolleras för att förhindra infektion och minska patogentrycket. Behandling ska helst ske tills förhållandena är mindre gynnsamma för sjukdomar så att plantorna kan hålla sig friska längre.

När vi går in i vintern är det gynnsamt för svampsjukdomar och en av de vanligaste frågor vi får är därför: "Hur länge kommer min fungicid att verka?", säger Syngentas tekniska chef, Glenn Kirby. Och det är särskilt relevant med den här säsongens förhållanden som redan skapat goda förutsättningar för snömögeltryck.

Vetenskapliga mätningar av en aktiv substans halveringstid kan visa hur mycket som fysiskt finns kvar i eller på ett blad under vissa förhållanden. För den dagliga grässkötseln och kvaliteten är emellertid den avgörande frågan hur länge effekterna av fungicidbehandlingen kommer att bestå i praktiken - och det är beroende av ett stort antal variabler.

Greens spraying Ely City

Forskningsstudier visar ofta att sjukdomskontroll på gräsytor ger effekt betydligt längre än den period då substansen förväntas finnas kvar i bladet. Detta beror på:

  • Hur effektiv fungiciden har varit för att minska den primära patogenpopulationen
  • Hur stor patogenpopulation var vid appliceringstillfället
  • Hur bra appliceringen gjordes
  • Förebyggande tillstånd som gör att sjukdomen kan återhämta sig
  • Greenkeepers färdigheter att påverka och anpassa förhållanden

Att förstå hur dessa variabler påverkar resultaten är oerhört viktigt för att skapa ett effektivt förebyggande fungicidprogram samt för att få kunskap om hur programmet kan anpassas till förhållanden som optimerar prestandan.

Minskade doser

När Fungiciden har applicerats börjar en fungicids aktiva substans naturligt uppdelas i de kemiska ämnen den innehåller. I vilken hastighet denna förändring sker beror på ett antal faktorer, t.ex.:

  • Exponering för ljus
  • pH
  • Upptagningsförmågan hos växten
  • Metabolismen i växten
  • Mikrobiell aktivitet
  • Temperatur

I de flesta fall är detta direkt relaterat till temperaturen - ju varmare förhållanden desto snabbare uppdelning. Det är ingen slump att varmare temperaturer direkt korrelerar till högre tillväxtnivåer och potentiell utspädning av aktiva substansen i eller på bladet, vilket leder till en viss minskning av effektiviteten hos en fungicid.

Omfattande publicerad forskning har visat att med exempelvis fungiciden iprodione var halveringstiden för den aktiva substansen på bladet 39 dagar då temperaturen för de behandlade växterna var 10 °C, men bara nio dagar vid 20 °C och mindre än fem dagar vid 30 °C. Med en annan aktiv substans, klorotalonil, var halveringstiden nio dagar vid 10 °C, men fyra dagar vid 30 °C.

När prover från fältförsök lämnades kvar i rådande temperatur och fick konventionell skötsel, var halveringstiden för iprodione mindre än två dagar, vilket forskare hänförde till att den aktiva substansen avlägsnats genom gräsklippning (Koch, 2012).

När en fungicid tas upp av växterns rot eller krona kan växten fungera som en behållare som kan ge det växande bladet påfyllning av den aktiva substansen under längre perioder. Om en ny dos tas upp av kronan och bladnerverna har det visat sig att det inte har skett någon uppenbar koncentrationsminskning efter 10 dagar.

Dagstemperatur och begränsningar

Det faktum att den aktiva substansen naturligt minskar snabbare vid högre temperaturer tyder på att applikationer baserade på temperatur vid tillväxtdagar (Growing Day Degrees, GDD) skulle vara en användbar guide. Även om det skulle vara en fördel har vi sett att de enskilda aktiva substanserna minskar olika snabbt. Det skulle därför krävas en GDD för varje produkt. Metoden tar inte heller tillräcklig hänsyn till andra faktorer, som fungicidens verkningsmetod, borttagning av klipp eller klimatpåverkan på sjukdomtrycket.

Vidare, om GDD uppnåddes och ytterligare en fungicid applicerades vid en tidpunkt då sjukdomstrycket var lågt skulle det kunna vara en onödig åtgärd eller till och med kontraproduktiv om risken då steg när den optimala effekten av behandlingen ändå inte kunde uppnås. 

Men att använda temperaturen som en faktor vid tidsplaneringen har hjälpt många greenkeepers att tänka mindre på den enkla kalenderbaserade ”månatliga applikationen” och mer på:

  • Att justera applikationsfönster baserat på väderförhållandena och mängden sjukdomstryck
  • Att se framåt, förutse GDD, förutsäga framtida sjukdomstryck och identifiera lämpliga applikationsfönster - snarare än att vänta och hoppas på ett lämpligt fönster

Förödande sjukdomar

Hur stort genomslag den första sjukdomspatogenen får har den största effekten på hur snabbt patogenen kan återhämta sig till skadliga nivåer - och i slutändan hur länge effekterna av svampmedlet kommer att bestå. Hur potent den valda aktiva ingrediensen är mot den specifika målpatogenen är avgörande.

Disease spores exploding on contact with  fludioxonil in Medallion TL

Att välja den fungicid som är mest effektiv mot målpatogenen och använda den rätt tid på året och under rätt förutsättningar är avgörande. För att använda en systemisk fungicid som transporteras runt i bladet krävs det vanligtvis att växten växer aktivt för att man ska få ut så mycket som möjligt av dess effekter. En kontaktprodukt som fungerar genom att belägga bladet och förhindra infektion passar bäst för perioder med långsammare tillväxt där skyddet förblir på plats längre.

Det som blir allt tydligare är att klimatförändringarna gör att beslut måste fattas utifrån förhållandena vid varje given tidpunkt, snarare än på historiska datumuppgifter.

Livscykelstadiet

Att behandla vid rätt tid på året är viktigt, men för att få den bästa effekten behöver man även ta hänsyn till i vilket stadium patogenen befinner sig. Olika fungicider riktar vanligtvis in sig på ett specifikt stadium, eller stadier, i livscykeln; om produkten appliceras precis när sjukdomen når den punkten kommer den att ha den största effekten och resultaten kommer att hålla längre.

Utmaningen är att sjukdomspopulationerna är mycket dynamiska och kommer att finnas i gräset i olika stadier under dess livscykel. Men syftet är fortfarande att träffa patogenen på sin mest utsatta punkt och att förhindra ytterligare utveckling.

Dagens fungicider arbetar alla mest effektivt för att förhindra de tidiga stadierna av sjukdomsinfektion. Eftersom inga tecken på infektion syns på bladet ännu behöver det göras riskbedömningar som baseras på greenkeepers erfarenheter av specifika förlopp och förhållanden samt prognoser för väder och sjukdomar. Detta för att förebygga när och var sjukdom sannolikt kommer att bryta ut.

Utvecklingen av mer sofistikerade GreenCast-sjukdomsmodeller och digital kartläggning kommer också att hjälpa till med beslutsfattandet i framtiden så att svampmedelbehandlingar som ger bestående resultat kan planeras bättre.

Integrerad grässkjötsel

Studier har visat att ITM-tekniker (Integrated Turf Management) kommer att förhindra sjukdomsangrepp och göra svampmedelsbehandlingar mer bestående. Tanken är att tekniken ska försämra förutsättningarna för sjukdomsangrepp och göra växterna mer motståndskraftiga mot infektioner.

Glenn Kirby TSL trials

Ny Syngenta-forskning som pågår vid STRI, utvärderar nya kombinationer och tekniker som är utformade för att uppnå långvarig sjukdomskontroll och upprätthålla högre gräskvalitet under hela säsongen.

Resultaten från detta arbete kommer att innebära ett viktigt steg för att säkerställa att det är möjligt att varje applicering av fungicider ger ett verkligt varaktigt resultat.