Fukt: Dagg och regn – Del 2
I Glenn Kirbys senaste bloggpost skrev han om skillnaderna mellan 2018 och 2019. Han tittade på hur många timmar det hade varit dagg. Det är en ganska enkel sak att räkna ut om man använder den daggpunktssiffra som ofta framgår av väderprognoserna, men som Glenn aldrig riktigt förstått sig på.
Eftersom han ägnade lite tid åt att sätta mig in detta tänkte Glenn att skriva om det här på bloggen.
Daggpunkt
Den daggpunktstemperatur som anges i prognoser och historik är den temperatur då luften inte längre kan hålla kvar fukten i luften. Vid denna tidpunkt börjar fukten att lösgöra sig. På en gräsmatta uppstår då kondens, eller dagg.
När lufttemperaturen sjunker till daggpunkten, eller daggpunkten ökar till samma som lufttemperaturen, börjar daggen att framträda.
Det här är enkelt, men i en gräsmatta är det svårt att mäta detta exakt. Även om de ekvationer och formler som finns är väldigt exakta, och länge har använts inom meteorologin, så är det svårt att förutse och till och med mäta gräsets yttemperatur. På marknivå kan temperaturen variera flera grader. Detta märks tydligast frostiga morgnar när det är olika mycket frost på gräsytor som klippts olika högt.
När Glenn Kirby beräknade daggperioder antog han för enkelhetens skull att det förekom dagg om daggpunkten var inom 1 grad från daggpunktstemperaturen.
Daggpunktskalkylator Det här är en jättebra online-kalkylator som visar relationen mellan lufttemperatur, daggpunkt och luftfuktighet. Om man utgår från att sjukdomstrycket är högt när lufttemperaturen och daggpunkten är inom 1 grad förstår man plötsligt hur viktig relationen till fukt är.
Vad kan då detta användas till? Med hjälp av daggpunktstemperaturer kan man se tillbaka på historiska väderdata och titta efter långvariga perioder med bladfukt – vilket är en indikator på högt sjukdomstryck.
Mark Hunt har gjort ett bra jobb med att beskriva detta och det är väl värt att ta en titt på hans blogg där han förklarar det bra. Mark Hunts väderblogg.
Missade du del ett? Läs den här.
